Spokstad

Jag är en person som tycker om att ha saker och ting planerade. Jag är inte särskilt spontan. Inte alls egentligen skulle jag säga. Jag vill gärna vet vad jag kommer att träna varje dag två veckor innan, eller vad jag ska äta vid varje mål den närmaste månaden. Jag mår också bra av att ha rutiner. Att kliva upp samma tid varje morgon, att varje onsdag klockan sju gå på spinning osv. Problemet är att det har funkar inte om man ska ha ett socialt liv, iaf inte med dom som jag umgås med. Jag kan inte planera in med någon att vi ska fika nästa fredag tex. Och om det mot all förmodan skulle vara så att jag har planerat in det med någon så blir hela min värld förstörd om personen får förhinder. Jag har verkligen gjort mitt bästa för att inte låta det här gå ut över någon annan och jag försöker att inte visa det för någon, men jag mår inte bra av att inte få planera. Hur mycket ska man behöva anpassa sej? Om jag skulle börja leva så som jag egentligen mår allra bäst av så skulle jag inte ha några vänner kvar tillslut och då skulle jag ju inte heller må så himla bra. Vad göra?

Jag hade egentligen tänkt att sluta blogga men så sitter jag här en enkelt fredag morgon och tittar på nyhetsmorgon. Ett inslag i rapport handlar om Elvis. Reporten säger "Elvis var först med att göra det. Att ta den svarta musiken och göra den älskad av alla raser" Får man säga så?